Jag blir alldeles lam i kroppen när jag se detta! Hur är det möjligt att ens bli så här stor? Hur kan man tillåta sig själv det? Jag kan inte förstå. "det är en sjukdom" säger vissa. Nej jag tror inte på det. Visst att man tröst äter när man mår dåligt kanske. Men hur kan en människa må så himla dåligt att dom äter sig till döds?? Helt ofattbart för mig! Skulle jag väga 70 skulle jag börja hårdbanta! 60 är nog mycket för mig.
En annan sak också. Hur knäpp får man vara egentligen? Visst om det brann i lägenheten, men jag skulle i alla fall se till så att det stakars barnet inte föll mot en säker död. Han fick gå fri, varför? Om jag var den mamman skulle jag själv ha mördat honom, nej men inte så men han skulle verkligen få lida för det. Fängelse tycker jag att han skulle få.. Han tog ju hennes lilla pojke ifrån henne.
9 comments:
Varför skulle inte det vara en sjukdom? Det ÄR ju liksom det oavsett vad du tycker. Ätstörningar är sjukdomar, vare sig det är hetsätning eller anorexi.
/ Amanda
Amanda; Jo visst är det de. Men jag tycker att en gräns borde man ha. Någonstans på vägen så måste man ju själv förstå att man måste banta annars dör man. Man kan inte ha ett normalt liv. Bulimi som det är i detta fall.
Den "gränsen" kan man ju bara ha om man är frisk!?
Annars skulle väl näst intill ingen ha sjukdomarna Bulimi och annorexia, ätstörningar.
Eller menar du att alla som har ätstörningar är knäppa och har låg IQ? =)
Puss!
/Jenz
Fast bulimi tror jag inte det är. Då man spyr när man har bulimi så försöker man ju faktiskt gå ner i vikt, och väldigt många bulimiker är nästan lika smala som anorektiker. Jag har själv haft bulimi i många år och vägde som minst 48 kg och är 172 cm lång och hade då ett BMI på 16.2. Det är fruktansvärt att ha ätstörningar, vare sig man hetsäter, spyr eller svälter sig. Alla ätstörningar handlar om samma sak; dämpa ångesten man har inom sig. Vissa genom att överäta och bli feta, vissa (t ex jag) kräkas så fort man ätit, vissa genom att svälta. Det sorgliga är, enligt mig, att en anorektiker tycks det så synd om medan man tycker att hetsätare är äckliga och inte kan förstå hur de kan tillåta sig bli så feta. Ursäkta, men jag upprörs av ditt inlägg då jag tycker att du trampar på redan ömma tår!
/ Amanda
Jens: Dig tänker jag inte diskutera detta med. Du vet att vi bara bli osams om det. Puss
Amanda: Tråkigt att höra att du en gång varit sjuk. Hur vart du botad? Skulle väldigt gärna vilja veta hur man blir "botad" från en sjukdom som man väljer att göra liksom. Jag har så himla svårt att förstå hur man kan ha någon i huvudet som sitter och säger "ät ät ät" Jag menar visst, även om man nu är sjuk. Så när man börjar komma upp i den vikten som 100-200 borde det inte ringa en klocka i huvudet på vem som helst att hallå, nu är det dags att banta? Hetsät om du vill, men då då till och spy efter eller ät rätt mat, träna. Herregud. Hon säger ju själv att hon ville bli smal. Vart sitter problemet då? Tror att de flesta människor bara är så jävla lata och sedan skyller de på en sjukdom.
Problemet sitter i hjärnan. Det är ungefär lika lätt som att säga till en alkolist att sluta dricka. Det går inte utan hjälp! Alkolister vill sluta dricka, en hetsätare vill sluta äta men det är inte så enkelt. Du kan inte se det här problemet så svart och vitt! Klart det ringer en klocka! Det gör det även hos anorektiker när mensen slutar, håret tappas, musklerna äts upp av sin egen kropp (jag har själv upplevt dessa symptom, fast jag har aldrig varit anorektiker utan bulimiker som sagt och jag fattade ju hela tiden att detta var inte bra) osv, men man KAN bara inte sluta. Skillnaden mellan en hetsätare och en alkolist är att en alkolist aldrig behöver dricka en droppe alkohol efter rehab, men man kan ju inte sluta äta? Detta gör problemet ännu svårare för hetsätare.
Det var inte lätt att få hjälp. På ätstörningsenheten vägde jag för mycket för att få en plats. Ja, det är sjukt för jag var mest bara skinn och ben, men om jag skulle få hjälp där så skulle jag vara tvungen att gå ner ca 5 kg till. Det var som att höra "du är för TJOCK för att få hjälp", fatta vilket slag i ansiktet för mig som hade en så snevriden självbild och kroppsuppfattning. Så det blev helt enkelt "vanlig" psykolog som jag fick gå (och fortfarande går hos men inte lika ofta) hos och "botas". Jag ser mig själv som nykter ätstörd. Risken att få återfall är väldigt stor då jag måste omge mig med mat varje dag. Vissa dagar är svårare än andra.
Jag vill klargöra att jag aldrig varit hetsätare, utan mitt problem är att jag var tvungen att kräkas efter maten eftersom känslan av att vara mätt var outhärdlig! Samtidigt hade jag inte samma självkontroll som en anorektiker och kunde inte stå emot suget efter mat och kände mig även tvungen att just äta för att få känna smaken vilket då slutade i att jag kände mig mätt och ja, du fattar säkert. En ond cirkel. Jag har själv alltså INTE dukat up ett stort bord och ätit och ätit för att sedan spy. Jag har för omgivningen ätit normalt. Det omgivningen inte visste var att jag gick på toa direkt efteråt.
Jag tror absolut inte att alla överviktiga är sjuka, utan kanske för lata för att att inte träna, men kommer man upp i 100-200 kilo och inte kan kontrollera sig då är det en ätstörning och man kan liksom inte bara banta. Om vi ska jämföra igen med alkolism, så kan ju du ta 2 glas vin och känna dig nöjd med det medan en alkis inte alls nöjer sig med det utan dricker betydligt mer. Samma sak med en hetsätare. Du nöjer dig med en potion mat, men en ätstörd vill bara ha mer och mer då kontrollen är borta.
/Amanda
Amanda: Jag förstår din poäng. Sjukt att dom sa så till dig. Dom borde stämmas!
Låt oss se till dom som inte är "sjuk" ( jag vill fortfarande se det som att man själv väljer att man väljer att bli sjuk) Dom som nu inte är det. Utan gör det bara för att dom är lat. Jag såg nämligen på tv:n härom dagen. En människa som bara åt godis och skitmat, hela tiden. Då menar jag alltså ofta på en dag. Sitter ner hela tiden och gör absolut ingenting för att hålla sin form. Jag menar, då måste man ju vara "sjuk" i huvudet om jag får uttrycka mig så. All press som alla säger att vi har från alla mode tidningar och reklamer och allt sånt, borde inte världen lida av anorektiker och inte av fetma då? Jag personligen tycker det är förvirrade.
Alla sitter alltid och gnäller på att mode tjejerna ger dåligt inflytande, de feta då? Det är inte sundare att vara fet. Det är lika dödligt det, fast då kan man inte ens röra sig.
Jag säger inte att jag tycker dom är knäpp som nu har en sån här sjukdom. Men jag anser ändå att någonstans i början väljer man själv att ge sig den sjukdomen.
Att man anser sig vara fet, eller smal och därför banat/äter på fel sätt...
Jag tycker att man inte ska kasta sten i glashus! Jag skulle då hellre väga 130 kg och må bra än att tycka synd om mig själv hela tiden och leva i en fantasivärld! Hellre fet än OMOGEN!
Anonym: "Jag skulle då hellre väga 130 kg och må bra än att tycka synd om mig själv hela tiden och leva i en fantasivärld!"
För det första. Man mår verkligen inte bra om man väger 130 kg. Kroppen mår verkligen inte bra av det.
För det andra, om du inte vill vara omogen så kanske du bör tänka dig för innan du skriver till någon.
För det tredje, vem har sagt att jag tycker synd om mig själv? Jag tycker synd om dom som inte förstår att dom är överviktig.
och sist men inte minst. En fantasivärld? Jag ska säga att det är fruktansvärt svårt att leve i en fantasivärld när det är nå mycket skit som händer och man hör och ser det. Det skulle då inte få förekomma i min fantasivärld. Så jag kan lova dig till 100% att jag lever i verkligheten.
Post a Comment