Att säga "jag gör slut"är inte detsamma som att göra slut.

Här hemma så finns det en rutin på att säga "jag gör slut". Men det är aldrig någon som gö det.
Varför? För feg? Eller bara rädd att bli dumpad? Eller kanske bara för att få rätt av fel anledning?
Jag tror på den sista! Min sambo har nämligen väldigt lätt för att säga "jag gör slut om inte du" Det vill säga att han vill att jag ska lägga mig i underläge och göra som han säger istället för att stå på mig när jag själv känner att jag inte gjort något fel. Men det är slut på det nu. Passar det inte grabben är du välkommen att pysa. Om du inte vill vara den som blir "dumpad" så kan jag bjuda på den. I det långa loppet tror jag inte att jag kommer ångra mig.
Själv är jag en fighter medan du är en rädd mus. Jag kämpar för allt. För mig, för oss, för dig. Men du, du kämpar bara för dig själv. Varför? Ja säg det, du har blivit uppfostrad så. Jag är arg och besviken just nu, vilket jag har rätt att känna. Ingen kan någonsin säga till mig vad jag får eller ska känna. Dom kan däremot påverka till det sämre eller det bättre. Skrika och hota med att göra slut gör det till det värre, det är konstigt att efter nästan två år att du inte insett det. Men vissa lär sig långsamt. "Det är svårt att lära gamla hundar sitta"

Ont i min tumme har jag också. Skulle skrapa bort lim från bordet idag, tog en smörkniv (den såg ofarlig ut) satte den mot bordet och tryckte. Det tog inte bort nå lim utan trycktes däremot in i min tumme, det vill fortfarande blöda fast det är 9 timmar sedan :/ Det pulserar och värker dessutom :(

Suck, vi har en surig jävla kärring på ovan våningen. Fattar hon inte att jag inte kan anpassa mitt liv efter henne jämt. Vi har inte spelat hög musik på en månad nu. Nu är jag lite arg och ville ha lite hög musik för att dämpa min ilska men nej då. Hon måste komma och gnälla.. Kan hon inte bara flytta!!!!?

Vad gör man nu då? Jag är fortfarande arg...